....från Torpa till sveriges tron
Stenbock. Medeltida frälse- och riksrådsätt från Västergötland, även kallad Torpaätten och yngre Stenbocksätten, vars äldste med visshet kände stamfader är häradshövdningen i Kinds härad Jöns Bengtsson (sparre), som uppges vara född på 1340-talet samt omnämnes 1385 och levde 1412.
Hans son väpnaren och också han häradshövding i Kinds härad Arvid Jönsson (levde 1434 men var död 1438) förbättrade före 1421 sitt sparrevapen med en sexuddig stjärna tagen från hustruns vapenbild. Dennes sonsons son väpnaren och också han häradshövding i Kinds härad Olof Arvidsson (död 1508) till Torpa i Västergötland, upptog sin moders vapen, den gamla Stenbocksättens vapen, över ett schackrutat fält en uppstigande stenbock och kvadrerade detta i första och fjärde fältet med fädernevapnet (sparre över stjärna).



Olof Arvidssons son riksmarsken Gustaf Olofsson Stenbock (död 1571), som antaget släktnamnet efter stenbocksvapnet, var den förste i Sverige som upphöjdes i friherrlig värdighet 1561 29/6 av Konung Erik XIV vid dennes kröning i Uppsala. Även sonen fältöversten Erik Gustafsson Stenbock (1538-1602) upphöjdes i friherrlig värdighet vid samma tillfälle 1561 29/6.
Ätten introducerades genom den senares son riksrådet Gustaf Stenbock (1575-1629) 1625 (10/3-4/4) som den främsta friherrliga ätten under nr 1 i dåvarande matrikeln, men uteslöts 1654 i den nya matrikeln såsom varande introducerad i högre grevlig värdighet.
Då hade nämligen riksrådet friherre Fredrik Stenbock (1607-1652) upphöjts i grevlig värdighet 1651 26/3 på Stockholms Slott av Drottning Kristina med Bogesund som grevskap, vilket 1681 reducerades till kronan.
Även hans två yngre bröder riksrådet friherre Erik Stenbock (1612-1659) och generalen av infanteriet sedermera riksrådet och riksamiralen friherre Gustaf Otto Stenbock (1614-1685) upphöjdes dagen efter brodern även de i grevlig värdighet 1651 27/3 på Stockholms Slott av Drottning Kristina.


Greve Gustav Otto Stenbock
Ätten introducerades 1652 15/10 under nr 12.


Greve Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, Måns Bock, Måns Lurifax, född troligen 12 maj 1665, död 23 februari 1717, var en svensk greve och officer. Stenbock ledde Kalmar regemente från 1699 och Dalregementet från 1700 samt utnämndes till generallöjtnant 1704, general 1705, generalguvernör i Skåne 1705 och fältmarskalk 1713. Stenbock deltog i slaget vid Narva 1700, slaget vid Kliszów 1702 samt ledde den karolinska armén till seger i slaget vid Helsingborg 1710 och i slaget vid Gadebusch 1712. Han deltog i kapitulationen i Tönningen 6 maj 1713 och blev tillfångatagen samt fängslad på Fredrikshavns kastell vid Köpenhamn. Bitter över att inte ha släppts trots erlagd lösesumma planerade han flykt. Då detta uppdagats sattes han som straff i ett rum där några plankor utgjorde golv över en vattenpöl. Han avled efter mångårigt lidande den 23 februari 1717. Han ligger begravd i ett sidokor i Uppsala domkyrka.
Stenbock var son till Gustav Otto Stenbock och Christina Catharina De la Gardie och gifte sig med Eva Magdalena Oxenstierna. Han fick tre barn.
En staty av Magnus Stenbock, skapad av skulptören John Börjeson, avtäcktes den 3 december 1901 på Stortorget i Helsingborg. Det är den enda ryttarstatyn i Sverige av en icke kunglig person.



I staden har han även hedrats på flera andra sätt. Bl.a genom att ett kvarter, ett hotell, gator, skolor, en galleria och ett flertal föreningar namngivits efter Stenbock.
Han förekommer t.o.m. på en äldre öletikett. Ett av Skånetrafikens pågatåg heter också Magnus Stenbock.
En medlem av Gustaf Ottos gren blev bofast på det av honom 1722 ärvda fideikommisset Kolk i Estland, och inskrevs ätten på Estlands Riddarhus i Reval (Tallin) 1752 under nr 51. Den nuvarande huvudmannagrenen erhöll genom kunglig resolution 1901 10/5 tillstånd att inträda i förfädernas rättigheter på Sveriges Riddarhus.
Den första yngre grenen erhöll 1825 23/6 ryskt senatsbeslut om att få kalla sig Stenbock-Fermor och inskrevs på Livlands Riddarhus i Riga 1833 20/6 under nr 337. Dess äldre gren som 1835 13/8 erhöll ryskt senatsbeslut om att få kalla sig Essen-Stenbock-Fermor, levde i Ryssland och fortlevde 1939 i Sibirien, Iran och Jugoslavien, men saknas nyare uppgifter.
Den svenska andra yngre grenen utgick på svärdssidan 2005 12/9.
Ätten har gemensamt ursprung med utdöda adliga ätten Drake af Intorp nr 82.
De bägge grevebreven i original förvaras i Riksarkivet (Stenbock-Chermsidesamlingen; E 6873).
Katarina Stenbock - drottning av Sverige (1535 - 1621)
Katarina (Gustavsdotter) Stenbock föddes den 22 juli 1535 i Torpa stenhus i Västergötland som dotter till riksrådet, marskalken och friherren Gustaf Olofsson Stenbock och Brita Eriksdotter (Leijonhufvud).
Hennes mor Brita var syster till Gustav Vasas första fru Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).
Redan i unga år blev hon trolovad med Gustaf Johanson (Tre Rosor), när sedan Gustav Vasa blev intresserad av henne och ville gifta sig med henne, fick hon bryta sin trolovning Gustaf Johanson (han gifte sig senare med hennes syster istället).
När det blev beslutat att hon skulle gifta sig med kungen så möttes de med motstånd från prästerna som menade att det enligt lagen var förbjudet med äktenskap mellan närmare släktled. Bland annat var ärkebiskop Laurentius Petri emot äktenskapsplanerna, och han ville inte heller viga dem.
Det hjälpte emellertid inte utan den 22 augusti 1552 när hon precis fyllt 17, gifte de sig i Vadstena. Gustav Vasa var då 56 år gammal. Något närmare släktskap mellan de två var det ju egentligen inte, utan han hade endast varit gift med hennes moster.
Trots den stora åldersskillnaden uppger vissa källor att äktenskapet blev lyckligt, medan andra säger tvärtom. Åtta år efter giftemålet, år 1560, dog så Gustav Vasa och efter det levde hon som änka i 61 år tills hon dog, barnlös, på Strömsholms slott (se bild nedan) den 13 december 1621, 86 år gammal. Hon ligger begravd i Uppsala domkyrka.
När hon dog hade hon överlevt fem kungar efter Gustav Vasa.
Från Skillingmark i västra Värmland kommer Värmlands landskapsäpple Stenbock

Magdalena Stenbock-Oxenstierna
Äpplet Stenbock uppkallat efter familjen Stenbock i Skillingmark.
Grevinnan Beata Stenbock


Sal på Torpa stenhus

Johan Gabriel Stenbock 1640-1705.
Greve Magnus Stenbock på Herrborum.
Boken om greve Magnus Stenbock 1665-1717.

Bildspel om släkten Stenbock


e-mail